Dessa moten ager gett mig en bred palett fran bilder fran livet postumt pensioneringen
lagenhet sitter hon ino sin fatolj samt tittar ut villi det som ske utstot. Hon titta manniskor som ledning sig emellan parkeringen och mataffaren villi andra sidan ifall det lilla torget sam uppg att hon langtar ut. Nar mig fragar forsavit hon trivs svarar hon ”Det befinner si bra finfin pro jag far ju grimas skotsel”.
Jag var heta Polska postorderbrudar dar darfor att placera fragor forsavit hennes upplevelser fran ett samtalscirkel. Hon sa ”Det ar glatt att pricka folks.” Hon kande sig odla allena villi sin filial darfor att det ick fanns nagon som hon kunde tilltala. ”Det skulle forekomma nagon som vart kungen uppsyn grad.” Samt nar vi nagon tag framti avrundade samtalet sa hon ”Det befinner si sa narvarande att aldras.” Och mig tankte att ‘sa kan det bliv, andock odl tvingas det inte vara’.
Ett foto befinner si att det har befinner sig saken da ultimata tiden i livet, nar herre kan hard sig sjalv och ick behover ga upp arla alternativ klamma sig villig jobbet.
Nago fullkomligt annan illustration befinner si en aldreliv fyllt bruten bekymmer samt ensamhet eftersom nederla av kontext eller nederla fran varda sam kara. Fragan befinner sig forsavitt det finns metod att inducera det har – att avta upplevelsen it ensamhet bland aldre?
Massa aldre saso overlever sin livskamrat sam forsvinna kompisa mast erfara att det sociala natverket krymper
Det finns bade nago subjektiv samt nagon opartisk storlek bruten ensamheten. Saken da objektiva utspela forsavitt att finnas till allen darfor att man bris sociala kontakter, samtidigt saken dar subjektiva samt emotionella ensamheten koper forsavitt att uppleva sig solitar. Och ino dag lever manga inom ensamhushall. Skad att personer bor pro sig sjalva uppge inte ett skvatt forsavitt upplevelsen av ensamhet. For vi kan likasa kanna oss ensamma sammanlagt tillsamman andra, i ett parforhallande alternativt sammanlagt tillsamman persone som vi ej kanner nago agode mo.
Ofrivillig ensamhet befinner sig mycket forknippad med vanheder. I saken dar egna fantasin kopplas upplevelsen it ensamhet lindrig forbund tillsammans en feeling utav att innehava blivit over – kvarlamnad och bortvald. Kanske befinner sig det hederlig skammen sasom astadkomme att vi sallan tar op och pratar om den kanslan. Vi manniskor behover andra for att aterg oss sam erhalla bekraftelse. Vi behover erhall tillstan att prata. Det befinner si ingen slump att isoleringscellen befinner si en it de hardaste bestraffnin som vi kan utsattas for, ehuru isolering promenera emot vara grundlaggande behov. Vi personer ar sociala varelser.
Skad det ar biff differens mellan saken da ofrivilliga ensamheten samt saken da sjalvvalda. Nar vi personligen valjer att besta ensamma kan vi koppla av inte me att tarv justera oss mo en annan samt kan handa erhalla fordjupad vagguttag tillsamman vart inre.
Nar ett manniska berattar forsavitt sin upplevelse bruten ensamhet kan det finnas till e indikation gallande depression. Sarskilt forsavitt berattelsen likas saknar forvantan och avsikt. Karl ar ick alltid avsiktlig forsavitt att hane har blivit nedstamd. Enar kan hane tarva hjalp it andra for att begrip det.
Andock forsavitt det befinner si nago aldre perso saso skanke term pro sadana tankar, finns det en chansnin for att budskapet tolkas som e fras forut det normala aldrandet. Enligt en avhandling spann Linneuniversitetet finns det nago distinkt forbindelse emellan ensamhet samt missmod bland aldre. Tillika befinner sig det flertal aldre sasom uppvisar tecken gallande missmo inte med att vare sig forska alternativt erhalla avlastning av varden sta detta. Forskaren som skrivit forsavitt detta testade nagon gruppintervention som minskade symtomen. Andra insatser saso kan komprimera upplevelsen av ensamhet bland aldre ar kommunala traffpunkter samt samtalscirkel pa aldreboende.
